Att inte glömma, men att gå vidare.
Det finns tvu huvudsakliga anledningar till min ursula uppdatering:
1) Haft enormt mycket plugg.
2) En ny blogg är på G.
Skolan har börjat som ett bobnedslag. Det är uppsatser hit, redovisngar dit och mattläxa som jag plötsligt inser att jag måste göra. Så till den lilla läsarskara jag har ber jag enomrt mycket om ursäkt, men ni vet ju kanske själva hur det är när skolan erövrar privatlivet?
Men jag har också påbörjat en sprillans ny blogg. Jag har helt enkelt jännt behovet av att göra ågot mer originellt och personligt. och eftersom att vissa saker i mitt li just nu står på sin spets, vill jag börja om på nytt på något sätt.
Ännu är inte några inläggskrivna eftersom att designen var min största proiritering. Så än tänker jag behålla denna adress för mig själv *mohaha*.
Nu: back to studies.
Himlen är oskyldigt blå
Jag är äntligen hemma! Ni anar inte hur mkt jag saknat "hemma". Och för att inte tala om min säng. Har man sovit i samma säng som sin lillebror i fem dagar med bara ett täcke, och han snor det hela tiden, då vet man vad jag menar!
Himlen är klarblå och jag har många frågetecken på hjärnan som måste redas ut. Så jag ska ta en efterlängtat joggingtur och fräsha upp tankarna lite. Efter blir det ett kärt återseende, bästis! *hehe*.
Som man brukar säga: "Borta bra, men hemma bäst" *stämmer till 100%*.
London - ur mitt perspektiv
Mitt snille till bror lyckades fixa, på något sätt, trådlöst på hotellrummet. Woho! Nu kan jag data-nörda i London - också!
Mina 3 dagar här har jag spenderat på shopping, fikande och lite kulturella måsten. Dock är jag lite besviken på Londons shopping, kanske för att jag överskattat det, men dom har ju precis samma mode som i Sverige vilket innebär att det säljs precis samma modeller av allt i alla affärer, även i Sverige. Tråkigt, men egentligen inte så öväntat. Jag hade ju hoppats lite mer på en ny modeinfluens, men nej, det blir till att hålla sig till brittiskt/svenne mode. *suck*.
Jag kanske hade lite förhöga förhoppningar denna gång, eller så är det helt enkelt så att man inte ska åka till London mer än en gång i sitt liv (vilket jag överskridit) för jag är redan ganska uttråkad ( jag sitter ju framför datorn liksom!?) och börjar längta hem. Visst är det kul att vara här, men jag börjar inse hur mycket jag älskar Sverige, Stockholm, Vaxholm.
Nej nu ska jag ta och sova, imorgon är bär det av till efterlängtade Notting Hill. Jag SKA hitta dörren!
Heading for England
Jag älskar hösten. Visst kan det vara deprimerande regnigt, me också så enormt mysigt. Om ca 11 h befinner jag mig i London. först på schemat står Notting Hill, jag är galet sugen på att htta den där blåa dörren och " the travel book shop". Hoppas även på att hinna med lite shopping imorgon så länge inte lillebror protesterar för mycket.
5 dagar i London betyder galet mycket shopping & fika i överflöd -framförallt te. Men det betyder också 5 dagar utan bloggande. Hoppas ni klarar er *höhö*.
kyssar!
The look of love
Igår var jag hos tandregleraren -en stor besvikelse. Blir till att le med stängd mun ett tag till. Mina tänder är ju en total katastrof och det blir till att vänta ännu längre innan dem går att fixas. Bit ihop!
Fredags eftermiddagen spenderade jag hos Anna, där lärde jag känna min stor kärlek. Hennes kamera. Jag sprang runt i hennes hus och fotade allt jag kom åt. Jag börjar inse hur lyckliga alla som har en systemkamera borde vara. Men eftersom att hon var den riktigta forografen bland oss, fick hon ta några fina bilder på mig! Tycks? Enligt mig borde alla ha en systemkamera, blir till att skaffa en snarast!
Värme i kylan
De som känner mig vet att jag tróligtvis är Sveriges största te älskare. Ibland funderar jag på om jag endå inte är född i England. Men enligt päronen är jag 100% svensk med en aning ryskt påbrå... Ska man tro på det?
I alla fall så är hösten den härligaste av alla årstider för alla te älskare, för vad är inte mysigare än att krypa ihop i en stor filt med en varm kopp te en riktigt höstruskig dag?
Nästa vecka tar jag flyget ner till Londin med familjen i 5 dagar. Wiee ! Shopping och massvis av te, kan det blir bättre ?
PS. mina fingrar är inte tjocka som korvar på riktigt, bar blev så på bilden. DS.
Do you wanna stand still with me?
Somvanligt är det alltid något som kretsar i mitt huvud. Jag kan verkligen inte släppa det förän jag skrivit om det.
Ju mer jag tänker på det desto räddare blir jag. Att tiden aldrig går att stoppa. Livet flyter på som vanligt. Dagar kommer, dagar går. Nätter kommer, nätter går. Allting går bara runt & runt. Jag kan sitta stilla en stund, men tiden -livet- fortsätter endå som om ingenting hänt. Och hur mycket jag än vill så kan jag varken stanna eller spolatillbka tiden. Jag börjar inse att "ingeting blir aldrig detsamma" inte bara är ett ordspråk utan ett faktum. För tiden som gått kommer aldrig tillbaka, kan aldrig bli samma sak. Allting bara rullar på. Så jag försöker att då och då stå stilla, lyssna på tiden, se på livet och bara njuta av stunden; den som aldrig mer kommer igen.
Om jag kunde skulle jag spola tillbaka tiden då jag somnade mot din axel. Om jag kunde stanna tiden skulle jag stå stilla med dig.
I wanna know how you feel.
Dålig uppdatering IGEN. Men har man No-prov så har man. Och om jag ska få mitt efterlängtade MVG så är det storsatsning från min sida som gäller. Sjuk har jag lyckats bli också *inte najs*.
Förutsättningarna verkar inte vara på min sida just nu, näsan rinner, halsen värker, huvudet dunnkar och öronen trycker och slår lock. Men pluggat har jag lyckats göra endå. Dock är träningen denna vecka vad jag behöver bättra på. En sak i taget, just nu satsar jag på provet och att bli frisk...
Brutalt
Silikon bröst, förstorade läppar, fake-bränna, blonderat hår och en satans massa smink på det. Plus ett stort Tv-program om hur upprörd Anna Anka är för att det finns bruna fläckar på gräsmattan trots att hon köpt det dyraste gräset. Kan det bli mer brutalt?
Idag gav jag programmet "svenska hollywood fruar" en chans påriktigt. Jag kan säga att det var första och lär ha varit sista gången jag såg detta seriöst.
Att alla de tre blondinerna är opererade på något sätt är tyvärr ett faktum, trots att dom alla mer än en gång försökt neka det. Ärligt talat tror jag att det måste ligga något sorts skämt bakom detta, för att sättet de lever och beter sig på är så brutalt! " Kvinnans uppgift är att tillfredställa mannen, då måste man se bra ut och bry sig om sitt utseende annars är det bara själviskt. Mannen ska inte behöva acceptera att kvinnan till exempel går runt i joggindress hela dagen". Ja ni hör ju själva? Det måste vara ett stort uppblåst skämt. Jag kan inte sluta garva. BRUTALT!
Jag <3 Bussresor
Varför?
Jo, bussresor är faktiskt något av de få stunder i livet jag anser är mycket värdefulla. Det är en stund man kan spendera åt sina djupaste funderingar och tankar, åt ett samtal med en nära vän, åt åskådning av landskapet eller åt att fördjupa sig i musikens värld. Man kan helt enkelt spendera den tiden man befinner sig på en buss åt antingen sig själv eller någon annan på bussen.
Själv brukar Ipoden vara min närmsta vän på bussen och funderingarna och tankarna försöker jag reda ut och göra något av. För mig är bussresor mycket harmoniska. I bilen blir det för intimt, och för att stämningen inte ska bli för pinsam behöver man säga några ord då och då. Men i bussen är det som om man sjunker in i sin egen lilla värld. Man kan helt enkelt njuta av en stund för sig själv -bland alla andra. Vilket jag oftast har svårt att göra hemma.
Skratta om ni vill, men jag älskar att åka buss!
Önskning
Högst upp på min önskelista just nu - systemkamera. Modell och märke har jag ingen aning om än (tog bara första bästa bild typ). Att jag är trött på min 2 megapixels mobilkamera som aldrig vill sammarbeta, eller min digitalkamera som bara protesterar är en sanning inga dåliga bilder kan dölja. Tyvärr.
Regrets will never make It undone
Dålig uppdatering, skämms på mig. Men det har varit så många tankar i mitt huvud denna helg att jag helt enkelt inte kunnat skriva.
Om jag skulle försöka sammanfatta de dagar som gått, skulle det så ut såhär:
Fredag: Orienteringen slutade som en katastrof. Hörde ett vildsvin. Fick panik. Tog en omväg. Fuskade. Liftade. Kom sist. Trötta. Blöta. - katastrof.
Förvirrande kväll. Jag ångrar mig.
Lördag: Kul, men konstigt.
Söndag: Lite plugg, trots 0 i koncentrationsförmåga. Lunch hos pappa. Ensam på picknickberget i regnet. Blöt och deprimerad.
Helt ointressant fakta egentligen. Men det var i alla fall helgen ur mitt perspetiv.
It is a beautiful day
Jag tror inte man kan vara på bättre humör än såhär! Hela dagen har jag liksom gått omkring med någon slags glädje gloria, och bara inte kunnat sluta le.
Varför? Jo, för det första hade vi ju en rejäl (för att vara söderfjärdsskolan) sovmorgon, till 9.40. För det andra gick det oväntat bra på mitt spanksa prov, trots väldigt små prestationer när det gäller pluggandet. Men framförallt är jag glad för att vi är lediga imorgon. Man kan iksom inte vara glad då.
I´m falling like the leaves
Löven börjar få sin allra vackraste färg, falla från träden och täcka alla Vaxholms gator och parker. Luften börjar bli kyligare och himlen härligt blå. Te blir en nödvändighet vid kyliga dagar och myskläderna är ett måste. Man får sätta på sig varma sockar och tjocka halsdukar.
Hösten är äntligen här, och jag måste säga att jag njuter till 100 %
Even the stars refuse to shine.
Tyvärr vann jag inte tävlingen om veckans blogg, vilket syns på besöks antalet som minskat radikalt idag *snyft*. Men jag ska försöka hålla siffrorna uppe, det är ju trots allt inte bara besökrna som räknas. Men förvänta er inte att jag tänker inte skriva om vilket läppglans som är bäst bara för att ni vill läsa sådant, jag skriver om vad jag känner för, sen om folk vill läsa är det såklart ett stort plus!
Idag har jag varit mycket duktig. Jag har lyckats springa 5 km (trots mitt värkande knä) & pluggat ganska så bra. Jag har legat efter lite med träninngen, eller om sanningen ska fram har jag endast joggat en ynka gång denna vecka, vilket för mig är mycket lite. Därför bestämde jag och Karolina oss för att köra lite längre idag, och satan vad skönt det var. Nu är det bara spanskan jag måste satsa lite bättre på, prov imorgon *blää*.
I can´t go on like this.
Verkligheten kallar, skolan kallar -livet väntar.
När jag nyss läste en väldigt nära väns blogg började tankarna (som vanligt) snurra i mitt huvud och jag börjar mer och mer inse det som snarare är ett faktum - snart börjar allt, påriktigt. Snart får jag välja min egen väg. Det som jag så länge försökt att inte tänka på, betygen, börjar nu bli något jag snarast måste ta itu med. Jag ställer höga krav på mig själv när det gäller dom, och jag vet att jag har bra möjligheter att lyckas, men då måste jag kämpa. Något som jag hittills inte brytt mig om. Herregud jag börjar inse att min framtid står på spel här, min dröm. Men jag har väldigt svårt att kämpa för något så abstrakt som när det gäller betygen och nästa skola. Men jag ska verkligen försöka. Jag ska ge allt för det här.Det är ju trots allt mig det gynnar i slutändan.
Mitt mål denna kväll blir att göra mateläxan, något jag inte ens börjat med *suck, men glöm inte betygen nu*.
Det finns alltid en anledning
Det är inte konstig att flickor i dagens sammhälle mår dåligt, svälter sig själva, får aneroxia och till och med dör, för att de tycker dem är för tjocka. Det är inte konstigt att skönhets idealen är så brutala och orelistiska.
Inte om man ser på denna skyltdocka i BikBok:s skyltfönster. Att politiker, föräldrar inte kan öppna ögonen och se att det finns alltid en anledning. Hur kan man ens använda en skyltddocka som har ben lika smala som Donkens sugrör? Det är ju bara sjukt -enligt mig.
Live true
Woho! Jag har gått vidare i Tävlingen om att vinna titeln Veckans Blogg! Måste säga att jag är mycket förvånad, men väldigt glad! Tack för alla röster och fina kommentarer om bloggen, det värmer verkligen.
Bloggen har liksom blivit som en del av mig, det är så skönt att bara få skriva av sig om tankar och åsikter. Som någon slags terapi. Jag tror ärligt talat att jag mått väldigt dåligt idag om jag inte börjat blogga. Jag bloggar till största delen för min egen skull. Men jag vill förmedla något till alla dom som läser min blogg. Att känslor mår som bäst när dom får uttryckas; skriv av dig istället för att samla allt inombords.
Så rösta på mig, för att jag har något jag vill förmedla till alla mina läsare. Jag vill göra min röst hörd, jag vill att unga tjejjer i min ålder ska inse, att det handlar inte om att ha mest besökare på bloggen, eller dom sensate kläderna och gå på dom coolaste fetserna. Det handlar om vem man är, och hur man väljer att leva sitt liv.
http://www.matildaabegrs.blogg.se
Klicka er in och rösta på nummer 3 !
Fredagsmys - om det så är det sista jag gör.
Solnedgång i Vaxholm.
FredahFredagFredag. Veckans höjdpunkt om du frågar mig. Det första jag gjorde på min lediga Fredag var inte mindre än att käka upp ett glasspaket med smält blockchoklad och chokladsås tillsammans med Karolina. Kan inte säga att jag mådde sådär jag bra efteråt. FF= fredagsfettma. Nu är det middag och puss på min söta bror som varit hos pappa denna vecka som gäller. Vad som händer sedan är mellan mig och Vaxholm, EN sak är säker; jag sitter inte hemma ikväll...
Vad är utsidan om det inte finns någon insida?
Ibland förstår jag mig inte på människor runt omkring mig. Hur dom beter sig och hur dem dömer andra för att inte bli dömda själva. Hur utsidan kan vara viktigare än insidan. Jag blir så trött på sådantdär; när vissa dömer andra efter vilka dom umgås med, vad dom gör på helgerna och hur dom klär sig. Att folk inte lär sig att allting inte handlar om utsidan. Visst är det utsidan som ger det första intrycket, men det är insidan som ger det bästa intrycket -enligt mig.
Alla köper likadana kläder för att inte blir märkta som "hon med konstiga kläder" - med andra ord för att folk inte ska döma en efter kläderna. Man vågar inte. Att allting ska var så ytligt hela tiden, det stör jag mig grovt på. För vad är egentligen alla dom där kläderna, sminket, mäniskorna man umgås med ochfesterna man går på, om man inte har någon insida, nogåt som gör dig till dig och mig till mig?
Vad är egentligen utsidan om det inte finns någon insida?
